»Din jävla, gubbjävel!«, röt styrelseledamoten och slängde sedan igen sin dörr med en smäll. Det var mannen som igår blev tilltalad på detta fina vis när han påpekade att det kanske inte är så bra att medlemmar ur styrelsen tar sig friheter på andras bekostnad, att det faktiskt borde gälla lika för alla i samfälligheten. Men tydligen inte.

I över femton år har vi bott här och vi har alltid trivts bra. Vi som delar radhus har en bra relation oss grannar emellan, tack och lov, men tyvärr har det blivit alltmer ”tjafsigt” i området på senare tid då vissa anser sig ha mer rättigheter än andra och gör lite efter eget tycke och smak. Ord och vädjan om hänsyn och respekt vill man inte lyssna till och som de obstinata vuxna beter sig gäller också för deras barn. Det är som bäddat för irritation och konflikt men det är bara några få av oss som orkar eller vågar säga ifrån till dem det gäller. Och det är inte populärt.

Men …

  • Jag vill kunna sitta i lugn och ro på min altan. Ja, det är min altan. Vi äger vårt hus med tillhörande tomt. Allmänna ytor delas av samfälligheten då vi tidigare varit en bostadsrättsförening.
  • Jag är trött på alla bollar. Det är inte bara det att de hamnar på vår tomt utan det gör faktiskt ganska ont att få dem på sig också. Hunden har fått ett antal hårda bandybollar på sin nos. Vi har en snäll hund men när är hans gräns nådd? Och är det egentligen inte en självklarhet att mitt barnbarn ska kunna vistas ute på vår altan utan att riskera att få bollar på sig.
  • Jag vill heller inte höra idiotiska påpekanden om att vi kan ha hunden på baksidan för att det i tid och otid ska kunna gås in genom vår grind och in på vår tomt och hämta alla förlupna bollar. Ibland dessutom utan att stänga grinden efter sig.
  • Jag vill att de få parkeringsplatserna för gäster enbart ska vara till för områdets gäster och inte för styrelseledamöters bilar. Det är så tråkigt när våra gäster får P-böter då de blivit tvungna att ställa sig på gatan där parkeringsförbud gäller.

Ja, det är det jag vill. Är det för mycket begärt, kanske. Låter jag arg? Det beror antagligen på att jag är det. Känner mig riktigt jävla förbannad faktiskt. Nu får det vara nog!

*

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s