Hon skulle ringa till mormor, sa hon till sin mamma, barnbarnet. Hon skulle prata med mormor och sedan också med morfars, Lille M och Bodda*. Allt detta medan hon satt i gungan ute på gården. Avståndet känns ibland geografiskt långt men ett sådant samtal som detta kortar det betydligt. Att beskriva den glädje vi känner när hon kvittrande ska tala med oss alla där i gungan är svårt att uttrycka med ord. Jag kallar det för »mormorspärlor«.

4 reaktioner till “

    1. Mysigt att kunna sätta sig på cykeln när barnbarnslängtan tränger på. Vi får ta bilen i ett par timmar men jag ska väl egentligen inte klaga. En bekanting har barnbarn på Hawaii och då snackar vi avstånd. ☺️

*

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s