Denna dagen – ett liv. Som han sa, Farbror Melker i Saltkråkan. Vad kanske inte så många vet är att det också var de ord som var målade på en vägg hos Ellen Key. På Strand, hennes vackra hem för själen. Dessa ord har också fått en speciell plats hos mig. De tilltalar och handlar för mig om acceptans och att ta tillvara på dagen.

Min dag började med att en av mellancheferna kom emot mig i korridoren på morgonen och i förbifarten meddelade hon mig att hon bjudit på semlor till morgonfikat och att det blivit över en semla som stod i kylskåpet i personalrummet som jag kunde ta. Jag tackade artigt för det och sa att jag skulle vänta med att äta den till lunch. Då vände hon sig förvånat om och sa att jag naturligtvis fick betala för den själv. Detta har roat mig hela dagen. Jag tänker att jag kanske först kunde ha fått frågan om jag ville ha någon semla, men strunt samma, jag betalade och såg glad ut. Och semlan var god.

När jag kom hem sjönk mitt humör. Det spelades bandy ute på gården igen vilket innebär bollar som flyger högt och lågt mellan radhusen. Ibland även fotbollar. Vissa dagar har vi inte kunnat sitta ute på vår altan för alla bollar som kommit in på vår tomt, på Lille M och på oss. Kommer någon och ska gå förbi när match pågår tas det heller ingen notis om det och de små barnen som vill gunga och leka i sandlådan får snällt vänta tills spelandet slutat. Jag trodde verkligen, i min enfald tydligen, att det skulle vara slut med bollspelande och tjafs efter höstens diskussioner. Så jag ropade klämkäckt till grabbarna som spelade och undrade om de hade glömt vad som bestämts och att de  kanske kunde spela någon annanstans men fick då endast spydiga kommentarer och svordomar till svar. Jag är så innerligt trött på detta nu och känner snart att vi får flytta härifrån. Så ska det inte behöva vara. Vad är det som har hänt i samhället egentligen? Varför kan inte vissa föräldrar ta sitt ansvar och lära sina barn att visa hänsyn och respekt inför medmänniskor, och som i detta fallet en granne.

Som tur var hade jag dejt med två fina vänner på kvällen. Hembakta scones och underbart tjejsnack förgyllde ändå min dag. Denna dagen – ett liv.

*

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s