Idag är det ingen vanlig dag för idag är det barnbarnets tredje födelsedag, fast vi firade henne redan igår. Det blir nämligen lite långt att åka tjugosex mil fram och tillbaks en vardag när vi dessutom jobbat först. Men blicken vi får när hon får syn på oss, den är oersättlig. Oförställd glädje, ibland kombinerad med ett illtjut, som ibland också får denna mormor att stämma upp i det där tjutet. Ja, mycket bus och skratt blir det. Det gäller att tanka i sig så mycket som möjligt då det dröjer ett tag tills vi ses nästa gång. Vi åt tårta i form av en illgrön marsipanigelkott, med taggar av chokladflingor. Detta hade hon beställt av sin morfar och jag kan väl säga som så att tårtan var godare än den såg ut. Presenter fick hon också och som vi hade på känn blev det de svarta arbetsbyxorna med massor av  gröna fickor och hakar på som hon gladdes mest åt. De skulle på med en gång och sedan skulle skruvar läggas i fickor och hammare hakas fast. Precis som mamma och pappa har när de går omkring i huset och renoverar. Den lilla hjälper till så gott hon kan och har redan lyckats bankat med hammaren i det nylagda golvet. Rejäla märken blev det. (Föräldrarna är väl inte riktigt lika nöjda över dem som hon själv är.) När det var dags för vår hemfärd tyckte barnbarnet att morfar kunde åka själv och lämna mormor kvar men nöjde sig med ett löfte om att vi snart ska försöka ses igen. Nu är det måndag. Morganyogan är avklarad. Promenad med hunden väntar. Rutiner, rutiner och rutiner.

*

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s